En skön känsla...

Det är en skön känsla man får när man vet att man aktiverat sin hund så att han/hon är harmonisk. Harmoniskt är ett ord som jag börjat använda på senare tid som jag tycker beskriver en hund som är helt tillfredställd av aktivering, rastning, vila och kärlek.


Jag tror att många hundproblem kommer av att man inte aktiverat sin hund tillräckligt. Tänk så mycket energi det finns i deras kroppar och vad de är kapabla till egentligen. Att koppla dem och gå en runda runt kvarteret eller ännu enklare, släppa dem lösa på gården och låta dem rasta sig själv, är absolut helt förkastligt tycker jag, oavsett storlek och ras. Inte konstigt att de tar till diverse ting för att aktivera sig själv. Allt som oftast är det hunden som får bannor när den egentligen håller på att krypa ur sitt skinn av understimulans.
Ta t. ex. många, inte alla, jakthundar, som lever i sina hundgårdar och som aktiverar sig med att skälla på minsta ting som rör sig. Oj, vad de stackars hundarna är impopulära. Se ur hundens perspektiv:

-Jag är jakthund... jag har jaktinstinkt... någonting rör sig... jag är fullt av energi... jag vill jaga... jag sitter i bur... vad kan jag göra stället?.. jag kan skälla... då gör jag det...
Det tycker inte folket i hundens närhet om, men det kan ju inte hunden förstå, eller hur?

För vår del, med våra vallhundar, aktiverar vi dem i största möjliga mån med vallning. Det finns ingenting, påstår jag, som tröttar ut dem så mycket, både fysiskt och psykiskt, som just vallning. När man efter ett vallningspass säger åt sin hund att nu är det bra, nu går vi hem, får man ofta en snabb trött blick av dem som säger att;
-Okej, jag är ändå rätt så nöjd nu, det skulle vara gott med lite fräscht vatten och sedan vila en stund. Du får klappa om mig och säga att jag var duktig men... gör det snabbt, jag är trött!!!

Fantastiska Fame!!!

Aktivera din hund så han/hon blir harmonisk :))