lördag 30 augusti 2014

Sov Gott!!!


Hoppas att ni har haft en bra dag... Det har vi!!!


Sovgott!!!

Att få vara eller inte vara i soffan, det är frågan,
men inte kan man putta ner en sådan här...


Sov Gott!!!


gardsbacken@telia.com


Som ett brev på posten...


Jag minns vårt potatisland från förr...

Det var stoooort!!! Mamma ville inte att marken där potatislandet låg skulle växa igen, så de fortsatte sätta mycket potatis, år efter år... Det räckte gott och väl till vår stora familj och jag tror att de även sålde och gav bort potatis. Det var obligatoriskt för oss barn att hjäpa till att ta upp pärern, inte för att jag hade potatislov från skolan som jag vet att de hade en generation tidigare, men vi fick hjälpa till när vi kom hem ifrån skolan och på helgen...


Så här ser blasten ut när den blivit angripen av bladmögel... :((

Det var tider det... Saken var den att någon av oss gick först och drog upp pärriset, när man tog tag i riskan så följde det med stora, fina potatisar med upp ur jorden, man skakade lite på pärriset så att pärern lossnade  och sedan behövde man inte gräva så jättedjupt när man sedan tog upp potatisen. Trots att min, då unga oförstörda kropp/rygg ändå värkte lite i slutet mot dagen och de sista fårorna var mycket längre än alla andra, upplevde man, som jag kommer ihåg pärupptagningen, som något roligt.

Vi på Gårdsbacken har också ett ganska stort potatisland, äpplet faller inte långt ifrån trädet, men skillnaden är att under de senaste åren så får vi alltid bladmögel på potatisblasten. Blasten hinner komma i blom och blomma ut, därefter... det slår aldrig fel, så kommer det som ett brev på posten... Bladmöglet!!! Usch, fy, blä, skräp, pyton och irriterad jag!!! Och har man väl sett spår efter det, så går det fort att det sprider sig och blasten vissnar ner på bara några dagar... :(( Det spelar ingen roll om vi flyttar landet från ett år till ett annat, bladmöglet flyttar med...



Först med lie och därefter med kniv skär vi bort all potatisblast...

Det vi måste göra är att slå bort allt ris, vi brukar slå med lien och därefter så plockar vi bort allt ris och kör iväg det långt ut i skogen. När blasten är borta så drar vi på jorden över riskorna, så att jorden täcker stubben till blasten, på så sätt brukar vi lyckas förhindra att bladmöglet sprider sig ner till potatisen och orsakar brunröta, vilket gör så att potatisen blir oätlig. Men förmodligen för att vi brukar vara så noga att ta undan all blast så brukar vi klara potatisen, som väl är!!!

Som tur är så har potatisen hunnit blivit ganska stora under riskorna och den klarar sig bra där under jorden, men att få dra upp potatisriskan så att stora fina potatisar följer med upp, de dagarna verkar vara förbi. Tråkigt men sant... :(( Men gott om potatis verkar det bli i alla fall, och det är bra... :))

Våra pärer räcker till mamma och pappa också, för idag har deras potatisland delvis blivit jordgubbsland... :))


gardsbacken@telia.com




fredag 29 augusti 2014

Gårdsbackens nya gårdsskylt


Låt mig presentera Gårdsbackens nya gårdsskylt...


Gårdsbackens nya gårdsskylt... <3

Vi har länge funderat på en ny gårdsskylt till Gårdsbacken och nu äntligen är den på plats...Vi är så nöjda och stolta över den. Den är specialbeställd av konstnären Linasmed.

Nu vet ni vad ni ska titta efter när ni kommer och hälsar på... :))


Välkomna!!!



gardsbacken@telia.com




torsdag 28 augusti 2014

Garanterar svensk kött


Jag vill bara vara säker på att ni vet om att det är den här symbolen ni ska titta efter på förpackningarna när ni köper kött... Så att det verkligen är SVENSKT KÖTT ni handlar!!!


Titta efter den här symbolen på förpackningen!!!

Hörde om ett nytt uttryck på oss som endast köper svensk kött... Vi kallas tydligen Sveganer... :))

Vill du läsa mer... Märket svenskt kött

gardsbacken@telia.com



onsdag 27 augusti 2014

Maria nyckelpiga


En sak slog mig häromdagen när jag rensade trädgårdslandet och träffade Maria där...

Jag fick alltså se en liten, liten nyckelpiga på en av mina blomster och jag hajade till... Detta var den första nyckelpigan som jag sett den här sommaren. Hhmm, konstigt, kan jag tycka!




Jag kommer speciellt ihåg från när jag var liten och våra grannar odlade någon typ av ärtor till deras kossor. I detta enorma ärtland så fanns det hur många nyckelpigor som helst. Jag och min bästa kompis fångade några, okej ganska många Marior, som vi höll som husdjur en stund, de hamnade i en burk med massor av vackra blommor att äta bladlöss ifrån... Mamma befriade dem från burken, som väl var... :)

Är det bara jag som saknar nyckelpigorna?


gardsbacken@telia.com



tisdag 26 augusti 2014

Hönskurs på Gårdsbacken


Att skaffa höns ligger i tiden...

Gårdsbacken kommer, genom Medborgarskolan, att anordna en "att skaffa höns kurs" för alla som går i tankar på att skaffa några höns på gården/i trädgården och vill veta mer om vad det innebär...




Det ligger i tiden det här med hönshållning. Vi på Gårdsbacken har haft höns i femton år och vi tycker att det ska bli jättekul att få dela med oss av våra erfarenheter till folk som vill veta mer om hur det är att ha egna äggproducenter på gården.

Igår ringde Radio Västernorrland, P4 upp oss och Danne pratade i direktsändning. De ville veta lite om planerna runt kursen och om folks ökade intresse med att skaffa höns.

Lyssna här:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/426442?programid=3366 
(Längst upp på sidan och inslaget är 1.48 in i programmet)



Vi har genbankade Hedemorahöns i olika färger på Gårdsbacken. Att hönsen
är genbankade betyder att man bidrar till att behålla rasen rasren.

Här kan du läsa mer om kursen:

http://webben7.se/artikel/honskurs-i-o-vik

http://www.webfinanser.com/nyheter/2532321/kursen-for-dig-med-ekologiskt-tank-och-hons-pa-hjarnan/


Vänta nu... Här har vi en katt bland hermelinerna, eller rättare sagt,
en kanin bland hönsen...


Vill du anmäla dig till kursen så gör du det här;

http://www.medborgarskolan.se/arrangemang/?aid=756837&mid=2284&sgid=84


 
Vi ses i hönshuset...



gardsbacken@telia.com



måndag 25 augusti 2014

Möt Gässika & Gässper


Tävlingen är avgjord, årets gässlingar på Gårdsbacken kommer att heta Gässika & Gässper...

Grattis hmm, Anonym... till vinsten!!! (Kattis var dock först att föreslå Gässper så hon får också pris... :))






Juryns motivering:
När vi läste namnförslagen, Gässika och Gässper så kändes de absolut helt klockrena...!!! Självklart är det vad årets gässlingar på Gårdsbacken kommer att heta. Det är namn som passar bra ihop, de är lätta att säga och de är framför allt finurliga, de passar ypperligt som namn till gäss. Det finns inte så mycket mer att tillägga. Gässlingarna är härmed döpta.

Vi provade att sätta ihop Gässika och Gässper med de andra gässen för ett par dagar sedan och det verkar fungera bra. Vi kan inte se att gässlingarna blir för hårt kuvade av de äldre gässen. Idag så gick de till och med blandade ihop.


Gässika och Gässper får nu gå tillsammans med de vuxna gässen...

Gårdsbacken vill ge ett pris till vinnaren, som givit sig till känna som Anonym under kommentarer på bloggen. Om denna briljante/briljanta person på att namnge gäss är intresserad av ett fint pris så kontakta oss på Gårdsbacken. Vi vill ha din postadress så vi kan skicka priset till Dig! Du kan mejla din postsdress till gardsbacken@telia.com


Gässika & Gässper delar filtallrik... :))

En av våra vackra gåshonor.



Tack till alla som deltagit i tävlingen...



gardsbacken@telia.com



fredag 22 augusti 2014

Tävling... Vad ska vi heta?


Jag skulle gärna vilja ha hjälp av er igen, med lite namnförslag till Gårdsbackens två gässlingar, därför utlyser jag en tävling med ett fint pris till de mest passande namnen. Ett pojk- och ett flicknamn ska det vara..


Filtallriken är serverad!!!

Jag har ända sedan de var pyttesmå gässlingar serverat dem fil med jämna mellanrum, och de fullkomligt älskar att smaska fil...


Mums...fil...ibabba... :))

De ska vara bra att tillföra något animaliskt till deras föda och då tycker jag att de verkar må bra av just en filtallrik mellan varven.


Det är fler som är intresserad av fil... råttfångarhönan närmar sig försiktigt...

Årets gässlingar på Gårdsbacken är ett par lustiga personligheter, vi får ofta skratta åt dem och nu är jag helt övertygad av att det inte är en slump att en av gässlingarna alltid sätter foten i filtallriken, det är absolut helt med vilje... :))


-Du gör det vilje...!!!

Jooda... varje gång efter att ha smaskat en stund... Klafs, klafs!!! Foten i filtallriken!


Ett stycke gås med filbeklädd fot och näbb... :))

Så <3-ligt välkomna med förslag till namn på dessa två glädjespridare på Gårdsbacken. Ni kan skriva under kommentar, eller slicka ett mejl om ni hellre vill det. Tävlingen kommer att pågå under några dagar...

Juryn består av oss tvåbenta på Gårdsbacken.


Fil fulla munnen... inget bordsskick här inte!

Råttfångarhönan fick lite fil hon också...



gardsbacken@telia.com



Ibland får man vara lite lat...


Jag brukar steka tunnpannkakor till middag ibland...

Med våra hemägg blir de vackert gyllengula och grymt goda. Idag gjorde jag det däremot lite lätt för mig och ställde in pannkakssmeten i ugnen istället och det blev tjockpannkaka av alltihopa... ;)) Med vispad grädde och nylagad hjortronsylt så smakade det ljuvligt...


Men man kan fråga sig om det inte är mer en efterrätt än middagsmat???

Om något helt annat...
Jag fick ha ett litet allvarligt snack med mormor i hundflocken idag... Gimmie... Ni känner ju till hennes favoritleksak, Gimmienallen, eller hur? Nu har hon börjat att ta med nallen ut i trädgården, och den får följa med till hennes grävgropar. Nä, det är inte så bra för små nallar. Kolla in!!!


Gimmies nalle har följt med henne ut i grävgropen...

Så idag packade jag tvättmaskinen full och körde en maskin hundleksaker... Däribland Gimmies nalle.

Hundleksakstvätt...


Allting går...
 
...och går det inte så går det ändå.



gardsbacken@telia.com



torsdag 21 augusti 2014

Rensat bär...


Jo... det tar jättelång tid att rensa 50 liter blåbär...


Att rensa 50 liter blåbär är inte gjort på en handvändning... :// Speciellt inte när
man plockar med bärplockare och får halva skogen med sig hem...


Men... nu är det gjort!!! Det känns bra kan jag villigt erkänna... :))

Jag tänker inte bjuda på så mycket mer idag... Jo, en sak till förresten... När vi besökte Östersund så blev vi stoppade av rött ljus där sent på kvällen, det blev en trevlig överraskning, se själva... :))



Så här skulle alla rödljus se ut... :))

 
Follow your heart... <3




gardsbacken@telia.com



tisdag 19 augusti 2014

Royal Canins Uppfödarseminarium i Östersund


Som jag berättade om i föregående inlägg så bilade vi de 30 milen till Östersund tidigt på lördagsmorgonen för att deltaga på Royal Canins uppfödarseminarium...


Vi gjorde en liten utflykt till toppen av Frösön med hundarna... Det var länge
sedan vi var i Östersund senast. Utsikten var enastående!!!

Vi hade sedan tidigare fått en inbjudan av Royal Canin om att få deltaga på det Uppfödareseminarium som de skulle anordna och vi nappade givetvis direkt på detta intressanta erbjudande.

Vi har sedan vi köpte vår allra första Border Collie serverat Royal Canins foder till våra hundar. Vi har, under alla år, aldrig haft några foderrelaterade problem med hundarna och de har alltid ätit de portioner som vi serverat dem med mycket god aptit. Dessutom så tycker vi att Royal Canin är så mycket mer än bara en hundfoderleverantör, vi känner det som om de bryr sig om våra hundar och att de alltid jobbar, bland annat genom forskning, med att få fram det absolut bästa fodret för våra fyrbenta vänner.




Genom att anordna seminarium som detta, är Royal Canin ännu mera seriösa i våra ögon. Och vi betalde inte en peng för hela kalaset. Att vi får lära oss om utfodring av arbetande hundar och få många mycket bra tips från veterinär hur vi bäst ska förbygga och vårda våra hundar känns så väldigt lyxigt...



Dagens program

Hela seminariet var väldigt proffsigt anordnat, lokalen var väl förberedd när vi anlände vid nio-tiden på morgonen och vi möttes av en av Royal Canins medarbetare som bjöd oss på kaffe och mackor innan programmet körde igång. På borden i föreläsningslokalen bjöds vi en påse, välfylld av diverse attiraljer, smakprover på flera olika produkter till hundarna, vattenflaska, anteckningsbok, penna, kylskåpsmagnet och så vidare. För att inte tala om en snygg laptopväska i Royal Canins röda färg. Det kändes lite som julafton... :))

Först ut att föreläsa var Jan Svensson som jobbar som veterinärkonsult på Royal Canin. Han berättade om utfodring av våra arbetande hundar och det var mycket intressant att lyssna till hans ord. Han har många års erfarenhet av mycket seriöst engagemang i just arbetande hundar. Han berättade på ett mycket informativt sätt hur man ska tänka om detta med foder och vätska till hundarna. Han gav oss information om flera av Royal Canins produkter med extra energi. Det känns som om vi har blivit mycket klokare efter att få ta del av hans kunnande.


Gimmie var klart nyfiken på Royal produkter... Convalecence Support

En sak som Jan berättade och som gav mig en rejäl tankeställare var;
"Tänk på vad vi har åstadkommit med vår avel på hundar med stark arbetsinstinkt... Vi har avlat fram en stark vilja att jobba och därför är det på vårt ansvar att se till att hundarna mår bra och får den omvårdnad de behöver. De kanske inte alltid vet deras eget bästa, därför är det på vårt ansvar att ta hand om dem på bästa sätt, om så bara att förse dem med den mat och vätska de behöver för att orka jobba, det är inte alltid säkert att de klarar av detta själva"


Lime har fått vittring på MYCKET smakrik Energy Booster
 
Föreläsningarna tog pauser med jämna mellanrum, vi bjöds på frukt, godis, kaffe och fikabröd och lunch med tre rätter. Vi och de andra åhörarna upplevde allt som väldigt generöst av Royal Canin.



Hur tänker de att jag ska kunna öppna denna här burken...???

Dagens andra föreläsare var Mirja Lindberget. En tjej som berättade för oss om sitt arbete på fjället med att bland annat inventera ripor och hur hon använde sina hundar i sitt arbete. Vi som inte jagar fågel med våra hundar blev ändå fängslade av Mirjas föreläsning. Vilken tuff tjej och vilket annorlunda jobb! Titta gärna in på deras hemsida om ripforskning här...


Fjällveterinären bjöd verkligen på sig själv...

 Anna Pamok, Fjällveterinären... var dagens sista föreläsare och även hon var väldigt intressant att lyssna på. Hon gav oss flera tips och tankeställare på hur vi bäst tar hand om våra fyrbenta vänner. Annas tanke med föreläsningen var att vi skulle få lite information om vad vi själva kan göra om något skulle hända våra hundar och vi kanske har långt till närmaste veterinär. Hon pratade även om förebyggande hälsovård och det är kanske det som vi främst tar med oss. Hem och kolla normaltemp och vilopuls på våra hundar...!!! Anna skickade dessutom med oss en första hjälpenfolder för hund.



Royal Canin bjuder på ett proffsigt välordnat seminarium...

 Danne och jag tackar allra ödmjukast, Royal Canin, för en toppendag! Vi tackar Jan, Mirja och Anna för all värdefull information de delade med sig utav. STORT tack!!!

I slutet av dagen hade vi äran att få bli bjudna på middag av Royal Canin, och fick därigenom möjligheten att lära känna flera av dessa eldsjälar lite närmare. Tack, Jenni, Eva och Maria för en mycket trevlig kväll!

Vi skulle vilja rekommendera flera att bli medlemmar i Royal Canins Breederclub, det ger så mycket tillbaka...


gardsbacken@telia.com




måndag 18 augusti 2014

Här finns det bär...!!!


Hoppas att även ni har haft en bra helg.

Jag tänker fortsätta på teman bär... Denna gång är det blåbär som gäller. Ni vet att ju att jag gärna gör en blåbärssmoothie till frukost och eftersom blåbären i frysen precis tagit slut så har jag längtat ut i blåbärsskogen.


Hundarna får springa bredvid oss på sexhjulingen...

Så nu äntligen... I helgen så lastade vi fika, hundar, hinkar och bärplockare i sexhjulingen och drog till skogs... :)) Hundarna får bra konditionsträning genom att springa vid sidan om sexhjulingen.


Lime springer så lätt...!!!

Vi har ett par bra ställen i närheten av Gårdsbacken där det brukar finnas bra med blåbär, dit drog vi. Tyvärr hade någon hunnit före oss, men vi hittade som tur var ett ställe som blåbärstjuvarna hade missat... ;)) Första dagen plockade vi ca 2o liter, vilket var jättebra eftersom vi fick plocka det tjuvarna missat.

Idag var vi ut igen och plockade 30 liter till, så med totalt ca 50 liter i frysen så känner jag mig nöjd. Eller i frysen är fel sagt, bären står kallt till men måste rensas först, innan jag kan frysa dem... Tur att natten är lång... :))


Vi har plockar nästan 50 liter blåbär i helgen...

Förutom blåbären så sprang jag på herr Kantarell... Han stod där så ståtlig i sin klargula hatt och jag plockade upp honom och bjöd honom en tur med sexhjulingen... Han tackade ja... Därefter hamnade han på kvällsmackan... Smörstekt!!!


Jag hittade lite gula kantareller som förgyllde min dag...

Förutom blåbär och gula kantareller så har vi i helgen varit på resande fot. Tidigt på lördagsmorgon så satte vi oss i bilen och körde de nästan 30 milen till Östersund för att närvara på Royal Canins Uppfödarseminarium. Under en hel dag blev vi bjudna på tre intressanta föreläsningar; Jan Svensson på Royal Canin berättade för oss om utfodring av arbetande hundar. Anna Pamok, även kallad Fjällveterinären bjöd oss på tips och råd som vi kunde ta med oss hem, angående våra hundars hälsa och till sist Mirja Lindberget som berättade om sitt ytterst spännande jobb på fjället som bland annat ripinventerare.



Jan Svensson, Anna Pamok och Mirja Lindberget

Royal Canin bjöd på stort och anordnade ett proffsigt seminarium. Vi hade en fantastiskt trevlig och lärorik dag och jag vill gärna berätta mer om den här dagen för er, så jag återkommer... :))

Ha det gott så länge...


gardsbacken@telia.com








torsdag 14 augusti 2014

Hönan på råttan...


Idag fick jag vara med om en udda händelse... Något jag aldrig har sett förut under alla mina år med höns. En av hönsen, Gulldus höna, fångade en råtta och... bläää... åt upp den hel!!!


Gulldus och hans höna norpar lite höngröt...

Jag hade skopat upp lite höngröt åt Gulldus, hans höna och gässlingarna. De blev serverade i en skål mitt på gräsmattan. Gulldus och hönan lade beslag på skålen först av alla men när gässlingarna närmade sig och sa...
"Störst går först" då var det bara för Gulldus med sällskap att flytta på sig.


"Störst går först..." menar gässlingarna och kommer ångande...

Gässlingarna har blivit ganska stora nu och äter som hästar... äter och... skiter... Det är ungefär hur deras dagar ser ut... ;)) Nää, skojar bara, de tillför en hel del, jag får ofta skratta åt dem, jag kallar dem för Knoll och Tott, de är coola och jättesöta. Jag ska lägga ut en namnförslagstävling till gässlingarna, i dagarna, med fint pris i belöning till vinnaren.


Käkar och växer...

Bättre fly än illa fäkta...

Yammi!!!

Okej, jag fortsätter berätta... Gässlingarna åt av höngröten och Gulldus och hans sällskap trånade bredvid och hoppades att de snabbt skulle bli mätta. Helt plötsligt så ser jag Gulldus kasta upp någonting i luften och fort som ögat var hönan där och fångade upp det... Jag tittar lite närmare och ser att det är en liten mus som hon fångat, den lever och kämpar för sitt liv... Hönan springer iväg med Gulldus hack i häl.


Gulldus ser musen först och fångar den åt sin höna...

Hon släpper ner musen för att snabbt ta den i ett nytt fast grepp, musen har inte en chans. Hon biter tag i den ordentligt och gör plågan kortvarig för den lille. Han är nu förmodligen död och hönan bär omkring den som för att visa sin trofé.


Hönan bär omkring musen...

Hönan släpper ner den ett flertal gånger och plockar sedan upp den igen...

Hönan är stolt över sitt byte...

Jag följer henne med blicken och lyckas fota henne med hennes fångst och nu stannar hon upp... Hon sväljer sitt byte helt... Gulp... Det ser väl inte alltför aptitligt ut, enligt mig... men hönan fick sig ett rejält skrovmål.



Här sväljer hon sitt byte... som ormen... helt!!!

Det var intressant för mig att iaktta händelsen... Något liknande har jag aldrig sett förrut, en höna som fångar en livs levande, fullt frisk mus. Där ser man... Att hålla frigående höns gör att de behåller många av sina ursprungliga beteenden, kanske detta var ett sådant?


gardsbacken@telia.com